songtothesiren

Jag hamnade i en diskussion om språk. Min mening i det hela är att det inte kan finnas ett korrekt språk och inte heller ett inkorrekt språk. Det enda som finns är olika grader av formalitet i det språk man väljer att använda. Jag anser att ett språks enda uppgift är att få folk att förstå varandra. Det är den enda funktionen.

När jag säger det här så vill folk ofta dra in Svenska Akademiens Ordlista i bilden men den hör ju inte hemma i den här diskussionen. Den har inget patent på vårat språk. Patentet har ju användarna. Du och jag. Vore det inte så skulle vi snacka som Gustav Vasa eftersom vi inte har någon rätt att utveckla vårat sätt att nå förståelse, och hur fan skule det låta? Nej, språkliberal är något riktigt fint att vara.

Tänk dig att du står i Berzeli Park och så ser du en snubbe komma dit med en kanot. Han blir av någon anledning SKITFÖRBANNAD! Han börjar skrika och ha sig. Han skriker att "Jag har minsann en karta här från 1800-talet och den säger här att mälaren går in här, ni kan ju inte gå på mälaren era galningar, gå iväg! Jag ska ner med min kanot här!" Han anser alltså att eftersom att han har en karta från 150 år sedan då Berzeli park var en bit av mälaren har han rätt. Saken är bara den att Mälaren har förändrats, precis som staden och precis som språket. Förstår inte riktigt varför man vill envisas med att paddla kanoten när det är en så fin park där nu. Jag står i parken, har jag sällskap av dig ?